All insamling av burkar och PET-flaskor är bra och alla insamlingssystem är gynnsamma för miljön och klimatet. Det insamlingssystem som ger allra störst miljöbesparing är den slutna materialåtervinningen, då en burk kan bli en ny burk och en flaska kan bli en ny flaska. Under 2017 bidrog insamlingen via det svenska pantsystemet till 150 000 ton minskat koldioxidutsläpp*. Det visar den livscykelanalys (LCA) som vi lät genomföra under 2018.
– Den slutna materialåtervinningen är hjärtat i hela vår verksamhet och det som gör pantsystemet till det insamlingssystem som har bäst miljöprestanda. Analysen visar att den miljövinst som uppnås genom vår cirkulära materialåtervinning är betydligt större än den miljöpåverkan som kommer från de utsläpp som är nödvändiga för att driva pantsystemet, säger Sara Bergendorff, projektledare vid Returpack och ansvarig för LCA-studien.
LCA-studien genomfördes under 2018 av 12 masterstudenter på Energi-miljö-managementprogrammet vid Linköpings universitet. Analyserna utgår från en urdrucken burk eller flaska hos konsument och jämför sedan miljöpåverkan beroende på i vilket flöde konsumenterna väljer att lämna ifrån sig sin förpackning. De miljöpåverkanskategorier som undersökts är försurning, övergödning, global uppvärmning, marknära ozon samt ozonnedbrytning.
Cirkularitet – viktig faktor i miljöpåverkan
Genomgången av pantsystemet bygger på verklig utfallsdata, medan genomgången av insamlingsflödena av plast respektive metall och insamlingen via hushållssoporna till större del måste byggas på antaganden. Det gör att systemen inte kan jämföras rakt av i studien.
– Även om det finns begränsningar i studien kan vi med säkerhet dra slutsatsen att pantsystemet har bäst miljöprestanda av de system som undersökts. Den överlägset viktigaste faktorn för den positiva miljöpåverkan är den slutna materialåtervinningen, dvs då materialet kan återvinnas till nya livsmedelsgodkända burkar och flaskor. Något som inte är möjligt i de övriga systemen, säger Sara Bergendorff.
I Sverige är vi generellt sett bra på att lämna förpackningar i sina rätta flöden och på så sätt se till att materialen återvinns på avsett sätt. Omkring 85 procent av alla pantförpackningar i landet pantas. Under 2017 sparade insamlingen via pantsystemet i storleksordningen 150 000 ton koldioxid.
– Det är nästan dubbelt så mycket koldioxidbesparing jämfört med om förpackningarna hade samlats in genom plast- eller metallinsamlingen och mer än tre gånger så mycket som om de slängts i hushållssoporna och bränts i ett värmekraftverk. Om alla pantförpackningar skulle pantas maximerar vi miljönyttan av det cirkulära flödet, säger Sara Bergendorff.
*I genomsnitt ger varje insamlad burk och PET-flaska en koldioxidbesparing på cirka 80 gram.